Nåt av det nördigaste jag gjort…men en bra grej om man vill kolla gamla rör, matcha ihop dem parvis m.m. Många rörprovare kollar inte rörens egenskaper vid de spänningar som de utsätts för i en förstärkare, det gör den här. Preamprör o slutrör kan kontrolleras i olika scenario, värden som sen jämförs med referensrör eller tillverkarens datablad för rörtypen. Kortslutningstest plus möjlighet att skicka på en audiosignal på preamprör och kolla på signalen i oscilloskop.
Efter att ha sett ett antal felsäkrade förstärkare så är det dags för ett litet inlägg…
Säkringar är till för att skydda dyrare komponenter genom att bryta när strömmen blir onormalt hög. Det är därför inte bra att sätta i en säkring med högre värde än vad som anges, även om den faktiskt håller. Nåt drar för hög ström, och lösningen är att serva förstärkaren.
Vad kan det finnas för säkringar i förstärkare ?
Om säkringen går.. prova med en säkring av rätt typ (Snabb eller Trög) och med rätt värde. Går säkringen igen, serva förstärkaren. Det blir billigast så.
En kondensator lagrar elektrisk laddning (kapacitans), förenklat kan man se den som en slags strömreservoar. En speciell typ av kondensator är polariserade elektrolytkondensatorer. De används i förstärkarens power supply för att filtrera den likriktade spänningen. Hög kapacitans i de här kondensatorerna ger ett ”styvt” power supply som underlättar basrespons och minimerar brum.
Elektrolytkondensatorer har en begränsad livslängd, höga temperaturer i en förstärkare förkortar livslängden ytterligare. Efter ett tag kan de börja läcka, de torkar ut och kapacitansen går ner, ljudet påverkas negativt och risken för haveri är stor.
Ok, men om man inte använder förstärkaren på ett tag då ? Det är tyvärr så att det inte fungerar så bra, elektrolytkondensatorer behöver få laddas upp regelbundet för att fungera.
Vid service av förstärkare är det därför en bra idé att man kollar upp och byter ut gamla elektrolytkondensatorer, det blir billigare att byta dem i preventivt syfte än att fixa förstärkaren när haveriet är ett faktum.
En relativt enkel mod, som tar lite tid då Classic:en är lite petig att få isär. Istället för att borra i chassit och sätta volymkontrollen i bakkant så installerade jag den i en separat låda som kan transporteras i kombot och lyftas fram när den ska användas.
En specialare, JMS fanns under en kort tid baserad i Sundsvall. Detta är en Fender/Marshall hybrid med drag från Marshall JMP 1987 och Fender Super Reverb. Enligt kunden lät den lite sterilt och tunt. Jag hittade rester från en kortslutning där högspänningen var skarvad med en skruvplint, typ ”sockerbit”. Även skyddsjorden och inkommande nätspänning var skarvad på detta vis. Detta åtgärdades och kondingarna byttes. Biasspänningen var ej justerbar och detta medförde att slutrören gick ganska kallt. En trimpot för justering av denna installerades och nu tycker jag att förstärkaren låter OK.
Många Fendrar blir det. En -65:a som varit genomgången tidigare, bla har strömtrafon bytts mot en TAD. En del mekjobb och byte av felaktiga säkringar / flytt av huvudsäkring, fixat en del glapp och nya elektrolyter i PowerSupply (de gamla hade för stor kapacitans för likriktarröret).
En Super Reverb -66 som ”lät lite tunt”. Byte av originalkondensatorer, nytt rör i Bass-kanalen (som saknades), modifiering av biaskretsen så att rören gick att ställa in rätt m.m.
En moddad Marshall JMP 2203 med en mystisk transistorpreamp. Fixade slutsteget till att börja med, nya kondingar o rör + socklar. Låter faktiskt inte dumt alls.
En Fender Blues Jr från 2010 med upplevt bortfall av diskant. Verkade ju funka hyfsat men vid mätning hittades en högfrekvent oscillation i
fasvändaren som tog det mesta av signalen för ett av slutrören. Fixade det med en ”snubber cap” och vässade diskanten lite med ett nytt värde
på en annan kondensator.
Den här oscillationen uppstod i fasvändaren
Ständiga frågor om detta begrepp postas i diverse forum. Impedans är ett slags elektriskt motstånd som består av resistans och reaktans. För oss musikanter så drabbas vi av impedans när vi ska koppla högtalarlådor till en förstärkare, så då uppstår alltid frågor typ ”Det står 4 ohm på lådan, men 8 ohm på förstärkarn, funkar det i alla fall ???”
Svaret på frågan är ”nja”, men vi förenklar det hela:
Transistorförstärkare i slutsteget: Här kopplar vi in högtalare med samma impedans som förstärkaren , eller högre impedans. Står det 8 ohm på förstärkaren så kopplar vi inte in en 4 ohms-låda, då riskerar vi att skada förstärkaren. 16 ohm funkar här, men uteffekten blir lite lägre.
Rörförstärkare i slutsteget: Här försöker vi alltid att matcha högtalare med förstärkare, men om vi måste avvika, välj en högtalare med lägre impedans. Står det 8 ohm på förstärkaren så kopplar vi inte in en 16 ohms-låda. Rent generellt så brukar rörförstärkare vara toleranta och acceptera ett snäpp fel impedans både uppåt och neråt, men rören jobbar då inte optimalt. Rörens önskade primärimpedans översätts ju av utgångstrafon för att passa högtalaren.