En Fender Vibrolux av nyare modell som hade tappat effekt. Det visade sig att det var en av Jensen 10″:orna som hade gett upp. Jag gick igenom förstärkaren och beställde enligt kundens önskemål 2 st WGS GC10C/S. Ett sånt element pallar 75W jämfört med Jensens 25W. Det var också ett kabelbrott i reverbtanken som avhjälptes, allt verkar OK nu och det låter riktigt kul !
En transistorstärkare från -87, Marshall 3520. Potarna var svårt oxiderade och det lät inte mycket ur den. Behandling med 7-78 i potar och samtliga jack hjälpte.
En Fender Hotrod Deluxe med ett grundbrus i den rena kanalen. Den var inne för ett år sen med problem, då var det dist-kanalen som krånglade. Nu bytte jag samtliga anodmotstånd till 1W effekt-tålighet och ett par effektmotstånd som låg emot kretskortet och vars värme börjat missfärga kortet. Missljudet är borta nu och jag hoppas att svagheterna i designen nu är eliminerade. Låter bra gör den !
En Marshall SuperLead (modell 1959) i JCM800-serien från -89 med kortsluten trafo. Den hade moddats till modell 2203 vid nåt tillfälle och fått en rörbuffrad effektloop. Originaltrafon var lite udda, en Drake som saknade biaslindning och som var mindre än utbytestrafon (som höll JMP-spec). Jag fick ta ur ett större hål i chassit, biaskretsen modifierades för den nya trafons biaslindning, elektrolytkondensatorerna byttes m.m.
En rejäl hybridförstärkare som hade brummat och sen hade belysningen slocknat. Jag hittade ingen orsak till brum, den lät OK..en lysdiod hade däremot gått sönder och efter byte och test så verkar allt som det ska..fullt blåljus !
En VOX AC30 6TB (en reissue från -93) .Brilliant-kanalen (den med extra gain m.m.) fungerade inte..misstänkte volympoten, men efter diverse mätningar så hittade jag 150V på poten, en avkopplingkondensator som slutat göra sitt jobb o läckte likspänning så det stod härliga till. Bytte elektrolytkondensatorerna i power supply och flyttade den sämsta 12AX7 till Tremolo-position. Kul stärkare som får en att vilja spela The Jam-låtar direkt. Tung o högljudd men så förbaskat trevlig.
En transistorhäck med en 12AX7 i preampen. Den sköt en 5AT säkring i slutsteget, vilken berodde på en kortsluten effekttransistor som byttes ut. ….Om det skulle anordnas en skönhetstävling för förstärkare med DB300 som enda deltagare, skulle det ändå vara optimistiskt att hoppas på pallplats för den.
En Fender Blues Jr -98 som behövde lite service. Den smällde ibland, ”lät hårt” och behövde mera headroom. Blues Jr är ju kända för att köra slutrören rätt hårt så jag hade en idé om vad som skulle göras. Det visade sig att det ena slutröret gick alldeles för varmt, kretskortet var missfärgat och rörsocklarnas lödningar såg ut att ha släppt. Lödde om socklarna. Fasvändaren oscillerade, rätt vanligt när man tar loss bakstycket på den här modellen. Fixade det. Släppte på lite mera bas genom att byta ett par kondensatorer, lagade en trasig kabel i reverbet, byggde om biaskretsen så att slutrören går kallare, nya slutrör. Nya elektrolytkondensatorer, så var det klart.
En Peavey Classic , väl inrökt med mycket DNA på panelen. Rören var bytta för ett tag sen, inga problem där. Reverbet var dött, där hade opförstärkaren gått och byttes ut. Spänningsväljaren ställdes om till 240V för att inte köra den för hårt. Högspänningselektrolyterna byttes. 4 x 10″ högtalare i tweed-kombot och enligt spec hela 50 W ur 4 st EL84:or.
Marshall 4140, ursprungligen ett combo på 100W designad för 6550 slutrör. Den här är ombyggd till en topp , har EL34:or i slutsteget, och hade servats för ett tiotal år sedan och därefter använts sparsamt. En kanal fungerade inte som den skulle, ett par preamprör var klena och några potar sprakade. Fick igång kanalen och fixade de andra problemen.
