En 50W JCM900, tidigare moddad av Tommy Folkesson. Efter byte av potentiometrar nyligen så har kunden märkt bortfall av bas på Lead-kanalen. Jag hittade en trasig LED i footswitchen som gjorde att Crunch-kontrollen (en mod) inte stängde av. Ett motstånd var felkopplat också. Dessutom bytte jag burkelektrolyten från 1990 samt installerade på begäran en PPIMV (Post Phase Inverter Master Volume). Fortfarande är Lead-kanalen bas-fattig (eller Clean-kanalen bas-rik), så det kanske får bli en mindre justering framöver. Lite krångligt att följa kretsen när den är moddad och man saknar schema över modifieringen.

Lite reparationsjobb:

Ett akut jobb med en Peavey Valveking, där ett ingångsjack ryckts loss från lödningarna, sånt händer när olyckan är framme. Det tar en stund att montera loss kretskortet för att komma åt att löda om jacket, och sen montera ihop allt igen..
Dessutom en Gallien-Krueger 1200 CEB, en av de första stärkarna med switchat power supply. De fanns på marknaden i nåt år och de flesta gick sönder under det året. Det här exemplaret har överlevt och det var en trasig strömbrytare som fått den att tystna den här gången. Hittade komponentnumret på strömbrytaren och fick tag på rätt modell.

Ett amerikanskt ”boutique”-bygge, designad av Doug Sewell. Paul Reed Smith Custom 50 har en del finesser, 2 kanaler med separata mastervolymer och dessutom boost volym för varje kanal (att användas vid solon ex). Kanalswitch, boost o reverb styrs via reläer som manövreras av en footswitch. Reverbet fungerade inte, och efter att ha testat röret som driver reverbet, testat reverbtanken i en annan stärkare osv, så konstaterade jag att relät till reverbet inte klickade som det skulle, snarare surrade det. Hade inte footswitchen tillgänglig så jag kortslöt helt enkelt footswitch-jackets ”reverb-pin” för att få relät att dra. Och vips fungerade allt igen. Möjligen blir det reläbyte framöver, men nu lirar det.

En Fender Bassman från 1975 som behövde lite översyn. Slutrören matchade illa, diffade drygt 10mA i ett typiskt scenario (där rören mätte 27 – 39 mA i tomgång). Trodde först att det var biasbalansen som kunde justeras, men någon hade byggt om biaskretsen från biasbalans till biasnivå (som jag iofs tycker är bättre om rören matchar). Så, nya slutrör från JJ. Elektrolytkondensatorer från 1975 byttes, även kondingarna i biaskrets. Anodresistorer i alla triodsteg byttes och även skärmgallerresistorer. Där var pin 6 på en sockel som används som lödstöd för skärmgallerresistor o 450V skärmgallerspänning lös och det var bara kablaget som höll lödöglan på plats. Satte dit ett lödstöd istället. En avklippt högspänningskabel gick in i chassit från filterkondensatorerna och den var inte avisolerad…såg ut som den monterats så från fabrik, men det fanns inget att ansluta den till. Smorde upp potarna och testkörde.

En klassisk 50-Wattare. Nätkabelns ytterhölje saknades i genomföringen, så den byttes ut.

På Vox-kombot bytte jag högtalare och sen behövde chassit några skruvar som höll det på plats. MarkBass:en fick en genomgång, det skulle vara ett trasigt högtalarjack och låg volym, men jacket fungerade och volymen fanns där. Mätte upp uteffekten för säkerhets skull med oscilloskop på utgångarna och den ger vad som utlovas i faktablad, 300W i 8 Ohm, 500W i 4 Ohm.

Ett misstänkt jordfel undersöktes, men allt verkade OK. Förmodligen ett problem i den lokal där kunden upplevde mindre stötar från chassit.

Ett intressant objekt, Binson Echorec 2, rörbestyckad eko-effekt med en roterande magnettrumma istället för band (som var vanligare på 60-talet). Binson tillverkades i Milano, och just det här exemplaret var delvis renoverat i den mån att originalkablaget var bytt. Det är så att kablarnas isolering vittrar sönder och behöver bytas på de här modellerna. Det var alltså gjort, men ett utanpåhängande strömuttag behövde bytas så att apparaten blev elsäker. Den 2-poliga strömbrytaren var bortkopplad så jag anslöt den igen till det nya uttaget. Det fanns ingen ”torr” signal pga av att mixresistorn klippts bort så att endast ekoeffekten kom ut. Detta återställdes. Magnettrumma och tonhuvuden rengjordes och smordes, trumman ska ha en tunn oljefilm för att inte slita ner tonhuvudena. Nivåer , dry/wet-mix och ”swell length” justerades. Låter helt OK nu. Pink Floyd använde Binson ganska flitigt för övrigt. Dessutom mätte jag upp ett par TL Audio 5051 rörpreampar för studiobruk. Inga större anmärkningar på mätvärdena.

Hann inte ta nån egen bild, med det var en trasig Drive-pot på en EBS HD350 som jag fick byta ut.